Efter regeringsskiftet i Sverige i höstas har det aviserats en helt ny kurs i landets migrationspolitik. Nu vill man ha en tuff politik, som i Danmark. Tongångarna är alltså de samma som i Finland.
Från en av de mest öppna i EU till en av de striktaste. Den vägen ämnar Sverige nu gå i migrationspolitiken om den nuvarande regeringen och dess stödparti Sverigedemokraterna får som de vill.
Riktlinjerna för det här kom partierna överens om i det så kallade Tidöavtalet .
Efter årtionden av en liberal invandringslinje är man alltså i Sverige nu redo att ändra praktiskt taget allt.
– Man ska göra en asylpolitik som ligger på lägsta möjliga nivå i EU, man vill göra det svårare att bli svensk medborgare, man vill höja kraven för att komma som arbetskraftsinvandrare, man vill försvåra för anhöriginvandrare att komma till Sverige, man vill till och med undersöka om man kan ge utländska medborgare sämre ekonomiska villkor än svenska medborgare.
Den listan kommer Henrik Emilsson med. Han är forskare vid Malmö universitet och hans område är just migrations- och integrationspolitik.
Emilsson menar att det inte är svårt att hitta modellen till detta, det handlar förstås om Danmark – landet som gått in för en helt egen migrationslinje.
– Danmark är inte med i EU:s gemensamma asylpolitik, den har landet fått ett undantag från. Därför är linjen där mycket strikt, säger Emilsson.
Ghettolag och stopp vid gränsen
I praktiken innefattar den danska ”utlänningspolitiken” som den kallas ett flertal åtgärder som väckt förundran i andra länder.
Bland annat har man i Danmark en så kallad ghettolag. Enligt den ska det i inget bostadsområde få bo mer än 30 procent personer med ”icke-västlig” bakgrund år 2030.
Under flyktingkrisen 2015 godkändes ”smyckeslagen” som slår fast att asylsökande ska lämna ifrån sig sina värdeföremål för att betala för sitt uppehälle.
Danmark har också i praktiken satt stopp för de flesta kvotflyktingar och att utlokalisera asylsystemet till Rwanda finns också på kartan.
Sverige och Danmark motsatser – fram till nu
Enligt migrationsforskaren Emilsson är det svårt att säga exakt vad den danska politiken lett till, men klart är att signalen har gått fram – det lönar sig inte att söka asyl i landet.
– Under flyktingkrisen 2015–2016 såg man ju att människor var desperata att ta sig vidare från Danmark, man visste att villkoren där var stenhårda, säger Emilsson.
Han ger en annan jämförelse. Efter 15 år i landet är 70–80 procent av invandrarna i Sverige svenska medborgare. I Danmark är motsvarande siffra 20 procent.
– Det är jättesvårt att bli dansk, men relativt lätt att bli svensk, konstaterar Emilsson.
Avskräckande effekt
Fast det är något som håller på att ändras, om makthavarna i Sverige får som de vill.
– Nu åker svenska politiker på studiebesök till Danmark, konstaterar migrationsforskaren Emilsson.
Danmarks avskräckande politik verkar ha gett önskat resultat och uppenbarligen strävar Sveriges ledning nu efter liknande effekter, säger Emilsson.
Varför just Danmark gått in för en stram invandringspolitik har forskningen inget direkt svar på. Enligt opinionsmätningar förhåller sig danskar ungefär lika invandring som svenskar, berättar Henrik Emilsson.
– Det har kanske mer med samhällselitens, politikernas och mediernas inställning att göra. Det är något i normerna, värderingarna och den politiska kulturen som sannolikt ligger bakom det danska förhållningssättet …