Victoria Borges säger att hon röstat en gång i sitt liv i ett nationellt val.
Det var i primärvalet inför presidentvalet för fyra år sedan, då hon lade sin röst på senatorn Bernie Sanders.
Men i år röstade Borges inte på Sanders i vårens primärval.
- Jag fick veta att Sanders är emot reparations, så det blev ingen röst, säger Borges när Svenska Yle träffar henne i New York och Manhattan.
Begreppet reparations for slavery har allt oftare diskuterats i USA på senare år, främst bland demokrater, även om den hamnat i skuggan av andra teman det senaste året.
Det handlar om tanken om att betala ut skadestånd och på andra sätt gottgöra för det lidande som slaveriet orsakat i USA under flera århundraden, till exempel genom direkta utbetalningar till slavättlingar.
Frågan ses som politiskt ogenomförbar av flera demokrater, inklusive Sanders.
I år står valet mellan Joe Biden och Donald Trump. Två dåliga alternativ tycker Borges. Hon säger sig känna en viss identifikation med den politiska vänstern, men hon tänker inte rösta, trots att hon registrerat sig som väljare.
- Jag kan inte tänka mig att rösta på en kandidat likt Joe Biden som inte står för att befria alla förtryckta grupper i samhället.
Vilka grupper menar du?
- Olika grupper. Svarta och latinos till exempel. Men det gäller inte bara etniska grupper, utan också fattiga vita män och kvinnor till exempel. Människor som utsätts för religiöst förtryck och så vidare. Jag vill inte tala om systemet, det är ett så slitet ord, men människor som missgynnas av systemet.
En röst på Trump är en omöjlighet för Borges.
- Trump är en idiot. Många anklagar honom för mycket av det som är fel idag och det förtjänar han. Men det finns också andra orsaker vi måste se på. Trump blev ju vald, så det finns många som stöder honom. Vi borde fundera på vad det beror på.
Hur stor roll spelar det för dig vem som vinner presidentvalet?
- Det spelar en liten roll. Trump vet helt tydligt inte vad han håller på med. Men jag undrar om underprivilegierade människor, som hemlösa till exempel, kommer att få det bättre under Joe Biden?
- Det är det jag menar, systemet kommer att förtrycka vissa människor oavsett vem som vinner.
Victoria Borges väljer att påverka genom gräsrotsaktivism: “Jag väljer noggrant vilka protester jag deltar i”
Genom att rösta kan man påverka. Det är mantrat som upprepas gång på gång inför politiska val. Vissa menar att personer som Borges gör demokratin en björntjänst genom att inte använda sin rösträtt.
Men det finns många unga, särskilt på vänsterkanten i USA, som tänker i liknande banor. De är socialt medvetna och ser orättvisor runt omkring sig. Men misstror det politiska systemets förmåga att lösa problemen.
Gallup efter gallup visar att Joe Biden och demokraterna har svårt att nå ut till den här gruppen. En drös mätningar i slutet av augusti visade att majoriteten av unga i åldern 18-34 år har en negativ syn på Biden.
Sannolikt kommer vissa av dem att göra som Borges och låta bli att rösta.
Borges har en utbildning inom socialt arbete och ett jobb inom detaljhandeln. Hon väljer att påverka genom gräsrotsaktivism i sin hemstad Newark i New Jersey.
Under sommaren säger hon sig ha deltagit i några demonstrationer. En mot polisbrutalitet och en pro Palestina-demonstration.
- Jag försöker vara strategisk och välja noggrant vilka protester jag deltar i.
Rätt ID-kort och inget brottsregister om du vill rösta i presidentvalet - röstförtryck riskerar att marginalisera vissa väljare
Medan vissa frivilligt låter bli att rösta löper andra en risk för att inte komma åt att rösta, trots att de önskar göra det.
Man talar om röstförtryck. Det innebära att vissa delstater tillämpar lagar som ställer upp strikta krav på vem som får rösta.
Det kan handla om en viss typ av ID-handlingar som krävs av den som ämnar rösta eller om att människor som någon gång i sitt liv suttit i fängelset berövas sin rösträtt.
I Florida beslöt en domstol nyligen att personer som suttit i fängelse bör betala av sina skulder innan de får rösta.
Att vallokaler stängs på vissa håll till följd av politiska beslut ses också av kritiker som en form av röstförtryck.
Forkningen visar att det är afroamerikaner , fattiga och latinos som i oproportionerligt hög grad drabbas av röstförtrycket.
I år bidrar coronakrisen till att frågan om vem som kommer åt att rösta blivit särskilt inflammerad. President Trumps återkommande kritik mot poströstandet uppfattas av demokrater och Trumpkritiska bedömare som en form av röstförtryck.
Undersökning: väljare som inte röstar är dåligt informerade och litar inte på att deras röst har en betydelse
I presidentvalet 2016 lät nästan 100 miljoner röstberättigade amerikaner bli att rösta. De representerade ungefär 43 procent av väljarkåren.
En omfattande undersökning - the 100 million project - som genomförts av Knigths foundation försökte kartlägga orsakerna till att så många lät bli att rösta i det förra presidentvalet.
Slutsatsen var att det handlar om en brokig grupp amerikaner, som ändå tenderar att ha vissa gemensamma egenskaper.
Väljare som inte röstar saknar ofta tilltro till det politiska systemet och utgår ofta ifrån att deras röst inte har någon betydelse. De känner sig ofta dåligt informerade och söker inte själva aktivt efter information.
Demokrater brukar ofta utgå ifrån att ett högre valdeltagande skulle …