Silicon Valley Bank försökte täcka sina förluster från försäljningen av tillgångar som påverkats av de höga räntorna. Kunderna blev oroliga och det uppstod ”bankrusning”.
Amerikanska tillsynsmyndigheter har stängt Silicon Valley Bank (SVB) och tagit kontroll över kundernas insättningar – något som beskrivs som det största misslyckandet i en amerikansk bank sedan 2008.
Silicon Valley Bank (SVB) kollapsade förra veckan efter att ha tvingats sälja en stor del av sina värdepappersinnehav med stor förlust. Det har skapat oro på världens börser.
Silicon Valley Bank går inte att jämföra med Goldman Sachs eller J.P. Morgan Chase, men banken blev ändå en stor aktör inom tekniksektorn som framgångsrikt konkurrerade med större banker. Bankens kunder var framförallt riskkapitalföretag och nystartade företag. SVB rankades som den 16:e största banken i USA i slutet av 2022.
Efter kollapsen har också riskkapitalister och investerare som hade pengar i banken vädjat om hjälp från federalt håll.
Vad var det som hände?
Problemen i Silicon Valley Bank började synas under 2022. Flödet av insättningar minskade, samtidigt som bankens tillgångar fanns i amerikanska statspapper som sjönk i värde.
Silicon Valley Bank försökte då samla in pengar för att täcka förluster från försäljningen av tillgångar som hade påverkats av de höga räntorna.
Den nyheten fick investerare och kunder att fly från banken. Det ledde till en ström av uttag.
Minskat förtroende för en banks betalningsförmåga kan leda till ”bankrusning” (Bank Run) då många bankkunder samtidigt kräver att få ta ut sina pengar ur banksystemet. Det här kan ske om kunderna inte längre litar på banken, och tror att banken inte kommer att klara av att betala ut pengar till alla som satt in dem.
Aktierna upplevde den största endagsnedgången någonsin, och föll med 60-70 procent innan handeln stoppades.
Oro för att andra banker skulle kunna möta liknande problem ledde till en omfattande försäljning av bankaktier globalt.
Reformer och regleringar efter finanskrisen 2008 skulle ge skydd
Efter den svåra finanskrisen 2008 i USA blev bankövervakningen effektiv – men kontroversiell. Kongressen genomförde en stor reform av banker och finansföretag – den så kallade Dodd-Frank-lagen .
Tanken var att lagen skulle kunna förhindra liknande kriser i framtiden.
Man ville undvika riskabla investeringsverktyg som kunde leda till en bolånekris och därmed en finanskris.
Dodd-Frank ökade kontrollen över bankerna och förstärkte samtidigt konsumentskyddet på finansmarknaden. De amerikanska bankernas risktagande minskade.
Donald Trump attackerade under sin valkampanj lagen och sa att den skulle ändras. Enligt honom hindrade lagen finansmarknadens funktion och till och med hela den ekonomiska tillväxten.
Tio år senare ville Trump ”släppa marknaden fri”
Tio år efter kraschen fick Donald Trump sin vilja igenom, och 2018 ville han ”befria” marknaden. Han såg till att en viktig del av Dodd-Frank-lagen upphävdes - den lag som kontrollerade regionala banker och finansföretag med tillgångar på mindre än 250 miljarder dollar.
Också direktören för Silicon Valley Bank stödde beslutet, och ansåg att mindre regionala banker inte behövde ett omfattande kontrollsystem.
Det innebar att den federala regeringen inte längre hade möjlighet att granska finansföretag som Silicon Valley Bank.
Och det var just avregleringarna som antas ha bidragit till bankkollapsen.
Kampen om reglering fortsätter
Demokraterna har lagt fram lagförslag om striktare reglering och övervakning av regionala banker.
En del republikaner kräver i sin tur att Trumps reform från 2018 upprätthålls - utan några nya regleringar för regionala banker.
Den amerikanska regeringen och centralbanken bedömer ändå att det amerikanska banksystemet är fortsatt motståndskraftigt och står på en stabil grund, till stor del tack vare reformer som gjordes efter finanskrisen för att skydda banksektorn.
Biden: De som nu har pengar i banken skyddas
President Joe Biden har lovat att de som har pengar i banken har sina tillgångar skyddade och att ”banksystemet är säkert”.
Det finns en federal insättningsgaranti (FDIC) - en fond där banker har betalat in avgifter. Det är alltså inte (ännu) skattebetalarna som garanterar att kunderna får sina pengar.